Hon sticker ner huvudet i grimman, tar jag fram tränset så kommer hon fram och sticker fram huvudet och gapar - mycket av detta beror på att jag konsekvent givit henne godis vid dessa tillfällen med tanke på den ståltråd hon fick igenom munnen vilket gjorde att hon ogillade all hantering av denna kroppsdel - är man matglad så är man.
Jag rider till ridbanan, vi möter bilar och travhästar, i förrgår mötte vi plogbilen i mörkret och det var helt ok - allt detta är faktiskt GAEFAS förtjänst - TACK du är en klippa.
Vi har ju haft ett långt uppehåll med träningen då Perlinas rumpa har växt en hel del men nu har framdelen hunnit ikapp bakdelen och balans råder. När jag säger träning så har det till 95% varit träning för handen, nu börjar vi köra 50/50. Innan vårt uppehåll så gjorde vi några ridturer men då var det skiftbyte - Perlina som ridhäst och Gaefa som handhäst.
Vi tre
En underbar känsla att få skörda frukterna av allt arbete, Perlina är van att stå still bredvid Gaefa när jag sitter upp på Gaefa och det var inget annorlunda nu bara det att Perlina stod still bredvid Gaefa när jag klev upp på Perlina.
Perlina är väldigt framåt och just nu finns det bara trav, hon bjuder på detta och det är inte spring utan hon kan faktiskt bära sig riktigt fint korta stunder. Idag red vi på en åttvolt, och hon hade en fin böjning i bägge varven. Hon är ju ett sto - så jag väljer mina strider - idag var det inte idé att tvinga henne till skritt, hon bjöd på trav, gjorde det bra och därefter gick vi hem, allt som allt 10 minuter.
Är även supernöjd med vår nya foderinstallation, så även Gaefa, Perlina och vår lilla pojke Catch (en 3½ årig welshcob som flyttade in i höstas - matte heter Lena Rönnewall). Har två stora hönät som jag köpt av Ove Lind - slow feeding receptet. I dessa nät har vi halm dygnet runt.
Är sååå glad att jag har så fina vänner och så nära dessutom.
SvaraRadera