Den 14 januari 2012 - Perlina

Ja nu var det ett tag sedan jag var här och dokumenterade vad jag och mina hästar har för oss. Har precis kommit in ifrån ett energigivande träningspass med Perlina. Hon är nu 3½ år och fortfarande mycket positiv till all samvaro med mig.

Hon sticker ner huvudet i grimman, tar jag fram tränset så kommer hon fram och sticker fram huvudet och gapar - mycket av detta beror på att jag konsekvent givit henne godis vid dessa tillfällen med tanke på den ståltråd hon fick igenom munnen vilket gjorde att hon ogillade all hantering av denna kroppsdel - är man matglad så är man.

Jag rider till ridbanan, vi möter bilar och travhästar, i förrgår mötte vi plogbilen i mörkret och det var helt ok - allt detta är faktiskt GAEFAS förtjänst - TACK du är en klippa.

Vi har ju haft ett långt uppehåll med träningen då Perlinas rumpa har växt en hel del men nu har framdelen hunnit ikapp bakdelen och balans råder. När jag säger träning så har det till 95% varit träning för handen, nu börjar vi köra 50/50. Innan vårt uppehåll så gjorde vi några ridturer men då var det skiftbyte - Perlina som ridhäst och Gaefa som handhäst.

Vi tre

En underbar känsla att få skörda frukterna av allt arbete, Perlina är van att stå still bredvid Gaefa när jag sitter upp på Gaefa och det var inget annorlunda nu bara det att Perlina stod still bredvid Gaefa när jag klev upp på Perlina.

Perlina är väldigt framåt och just nu finns det bara trav, hon bjuder på detta och det är inte spring utan hon kan faktiskt bära sig riktigt fint korta stunder. Idag red vi på en åttvolt, och hon hade en fin böjning i bägge varven. Hon är ju ett sto - så jag väljer mina strider - idag var det inte idé att tvinga henne till skritt, hon bjöd på trav, gjorde det bra och därefter gick vi hem, allt som allt 10 minuter.

På väg till Kontorillen

Är även supernöjd med vår nya foderinstallation, så även Gaefa, Perlina och vår lilla pojke Catch (en 3½ årig welshcob som flyttade in i höstas - matte heter Lena Rönnewall). Har två stora hönät som jag köpt av Ove Lind - slow feeding receptet. I dessa nät har vi halm dygnet runt.

Så här bor vi

Augusti - September 2011

Vårt årliga träningläger / sommarakademi gick av stapeln 26-28 augusti och Katrin var tillbaka som instruktör tillsammans med lilla smultron Agnes.
Härligt att träffa alla igen och framförallt spännande att följa allas resa genom dessa dagar. Alla tog ett steg framåt, hittade nya knappar både på sig själv och hästen.
Perlina startade hösten med att plocka upp tråden från i våras dvs "matte på ryggen" grejen.
Hon har haft ledigt hela sommaren och hade lite åsikter om att sätta ena benet där och länga halsen si, som tur är så har hon likt sin själsfrände Vísla ett hett temperament men tar en tillrättavisning med " Ja om du envisas så gör jag väl som du vill".
Jag är så tacksam över all träning vi lagt ner på när det gäller att:

• stå stilla
• matte kliver om kring på pallar och klänger på ryggen

Bara att hon snällt står stilla och väntar på att jag skall kliva upp utan att ngn står och håller i henne.
Obalans, lite otäckt, var har jag alla mina ben gick sanrt över och när jag samlade ihop mig (lite taggat är det de första gångerna) och hjälpte henne att balansera sig så fick vi alla 4 benen inunder hästen och hon kunde följa min tyngdpunkt, vända upp och göra en halt i balans. Där var vi nöjda och klev av med ett brett leende.
Föresten, innan det så tog hon några travsteg, ojjj vilken mjuk trav, jag tror nog att jag kommer att kunna leva med den, hi hi.
Nu har hon fått 4 uppsittningar i augusti och nu lugnar vi oss med ridningen för hon skjuter iväg på bakdelen igen så det får bli markarbete tills det att framdelen på hästen har hunnit i kapp.
Hur STOR skall lilla Grå bli???????????
Vi har nu börjat arbetet med skrittpiruetterna. Perlina tyckte ifrån början att jag var konstig dvs. varför står matte på vänstersida och petar på min högra sida av bakdelen. Men när man får berömma det lilla steget i rätt riktning så går det fort därifrån, vad gör man inte för en liten godbit.
Travarbetet var ngt överilat före sommaren (för mkt påskjut och för kort hals), nu upplever jag att hon lyssnar och jag kan länga ut hennes hals, få en bra ställning och får då en bättre böjning vilket är den stora anledningen till varför det har blivit bättre. Det är några steg i trav öppna och sluta. Även här får jag tänka på all tillväxt i bakdelen, den ger henne en obalans och jag kan inte kräva några stordåd av henne.

Gaefa har också vilat i sommar men av en helt annan anledning som ni läst tidigare dvs. de spattförändringar som vi såg på höger bak och som Vet. Gunnar tror föranledde hältan på vä.bak.
Har nu under några veckor tränat Gaefa för handen och i longering för att sakta stretcha och bibehålla vad hon har idag. Just nu är det fina fisken och hon tycker att jag är mesig. Behöver bara viska fram kommandon så är damen på hugget, ibland förekommer hon mig - känner mig alltför väl.

Ett steg till med Gaefa

Min Gaefa fyller 21 år i år och är i en mycket god form. Sista träningshelgen så tog vi ytterligare ett steg framåt.
Känslan var att jag hade min innerskänkel inuti Gaefa och hon växte 2 dm framför sadeln. Alla 4 benen i perfekt balans, bakbenen direkt under min rumpa, kände varje steg, nöjd häst som tyckte att hon hade en bekväm matte.
Här är utgångsläget.....................................något av ett mirakel.

Min lilla ridhäst 15 maj 2011

Den 7 maj hade vi kurs med Anna-Clara Olofsson, hon är även "farmor" till min Perlina. Passade då på att få hjälp att sitta upp i sadeln för första gången.
A-C hade mig på longeringslinan "ut ifall att".
Perlina rör sig som om hon gick på lina, hon tycker nog att det är fasligt vingligt. Svarar fint på de hjälper hon lärt sig ifrån marken, inte upprörd, inte rädd utan tycker att det här var helt i sin ordning.

Efter den dagen så har jag gjort om samma manöver 2 gånger till. Är noga med att testa av att hon svarar rätt på stången ifrån marken först, och väl uppsutten gör om samma procedur. Sträcker tygeln och hon svarar med att länga ut sin hals samt att jag få en vänster respektive högerböjning genom att vibrera lite med min innerskänkel och hjälpa till lite med kapsonen.
5 minuter i sadeln ggr 4, våren 2011 och nu får hon smälta detta och så tar vi upp det igen till hösten.

Fantastiskt, det här gav en god magkänsla samt mersmak

Perlina 11 mars

Vi har nu tagit oss över ännu en utvecklingpuckel dvs "en kan själv puckel ". Hon är återigen fokuserad och inlyssnande.
Att lyfta innerbak och sätta ner det lite längre inunder sin tyngdpunkt har hon utvecklat till en precisionsakt. Hon lyfter innerbak och tittar på mig, för det fram och tillbaka i slowmotion samtidigt som hon fokuserar på hur belåten jag ser ut, sätter sedan ner det precis där vi vill att det skall vara.
Idag fungerade arbetet vid handen mycket bra, hon vilade i steget och förflyttade verkligen sin kroppsvikt bakåt. Det känns så tydligt i handen och allting ser plötsligt så lätt ut.
Jag tar en lätt förhållning i kapsonen, lyssnar hon inte direkt så lägger jag ett spö på bringan för att stoppa påskjut och i samma rörelse drar jag fram nosen och fixar ställningen (handen på ganachen eller främre halsmuskel funkar bäst). Då hittar hon balansen igen och kan ta några riktigt fina steg i såväl öppna som sluta. Jag tänkte verkligen på att inte ta för mycket i kapsonen, vill att hon skall svara på den minsta av hjälper, lägger hellre till en spöhjälp om inte den smekande förhållningen funkar. Vi fortsätter med skritten ett tag till innan vi försöker med traven, mkt för att det är så isigt.
Det har varit så halt den senaste vecka så ngn longering har det inte blivit tal om.
Nästa helg kommer Anna-Clara och det blir det kurs - jag längtar.